Föreningsresan – 43 år i Kycklingcupens tjänst
(Texten hämtad från Lundgrens i Gräfsnäs)
I din stad eller på din bygd så finns den nog där. Cupen som svetsade samman föreningslivet en gång per år. Cupen som alla ville vinna och pokalen som alla ville höja i skyn framför släkt och vänner.
I Alingsås heter cupen Kycklingcupen. Fokuset på cupen ligger på barnens glädje och så skall det vara. För så vill nämligen en av cupen grundare, Håkan Robertsson ha det. I den här bloggen tycker vi att det är viktigt att uppmärksamma de som inte alltid syns. De som ligger bakom alltihopa och gör jobbet i det tysta. Därför bjöd vi in Håkan till en diskussion kring Kycklingscupens historia och dess arrangemang.
-Första året var 1972. Lars Palmgren och Hjalmar Andersson drog igång Kycklingcupen och ville ha med sig en föreningsmänniska från någon av de mindre föreningarna. Det råkade bli jag från Södra Härene.
För att få igång turneringen samlades trion till ett planeringsmöte. Redan på den tiden fanns ett miljötänk med i bilden då man ville se till att Vårgårda IK:s lag fick sina matcher efter varandra så att de kunde samåka.
– Vi satt och pusslade och hade kommit hela vägen till de sista matcherna. Då visade det sig att det inte gick ihop så vi fick börja om. Det slutade med att vi satt till halv två på natten innan vi var klara. Då hade vi lyckats lotta de 29 lagen som var fördelade på tre klasser.
I början skrev Håkan cupens spelschema med papper och penna
Lotta en cup – en hel vetenskap
Att lotta och planera en cup är dock något som Håkan har lärt sig. Länge var det papper och penna som gällde för att skapa hela spelschemat men med åren har Håkan förbättrat sin metodik. Att anpassa något efter ett lag finns inte längre på kartan. Håkan har skapat en mall under årens gång, så det finns ett given gruppstruktur som utgår från antalet lag i en klass. Mallarna täcker alla möjliga kombinationer upp till 53 lag, då just 53 är rekordet för antalet anmälda lag i en klass. Utifrån den skapar han sedan slutspelsträdet och tillsätter vilken klass som skall spela i respektive hall samt matchtider för varje match.
– Först när jag har allt klart är det dags att lotta. Då lottar jag helt enkelt in lag för lag och det enda undantaget är om det skulle bli lag från samma förening i samma grupp. Då lottar vi om. Rättvisan är viktig och det är lotten som får avgöra. I och med att spelordningen redan är klar när vi lottar blir det så rättvist som möjligt för alla lag och vi har inga möjligheter att påverka.
En av de sakerna som jag hade hört talas om innan intervjun är att Håkan skulle ha en magisk kortlek som han använder vid lottningen. Det vill Håkan på sitt stillsamma sätt avdramatisera.
-Jag använder en vanlig kortlek vid lottningen som är numrerad 1-52. Ja, förutom en gång då jag fick lägga till en joker med nummer 53.
Samma cup, nya medarrangörer
Fram till 2004 hade Alingsås Fotbollsallians ansvar för alla ungdomsserier i Alingsås men då flyttades dem till Västergötlands Fotbollsförbund. Det gjorde att Fotbollsalliansen endast hade Kycklingcupen kvar på sitt bord. Det fortsatte att arrangera cupen fläckfritt och fick vara med att arrangera cupens 40-års jubileum.
– Vi i Alingsås Fotbollsallians har varit ett väldigt sammansvetsat gäng där alla visste sina roller. Förutom jag och andra två grundarna, som tyvärr har gått bort, så har NG Svantesson och Raimo Proos haft viktiga roller i cupens historia. Vi har haft väldigt roligt under åren med Kycklingcupen.
När några av de bärande personerna inom alliansen bestämde att det var dags för andra att ta över så blev det till slut så att Gerdskens BK och Alingsås KIK gick in som huvudarrangörer med alliansen som medarrangör.
– Det har varit väldigt roligt att vara med i år också. Jag har fått ta lite mindre ansvar och fokusera på administrationen innan cupen. Det är samma typ av människor, föreningsmänniskor, och det känns jättebra att cupen lever vidare. I år var första året jag inte var hallchef eller på annat sätt aktiv under själva cupen så jag kunde istället följa cupen som åskådare. Det var väldigt roligt. Det blir nog några år till i Kycklingcupens tjänst.
Anekdoter från förr
Idag spelas cupen med Futsal-regler. Så var ju inte fallet i början utan då användes hela hallen och det var också tillåtet att spela både i sargen och i väggarna bakom mål. Bollarna var klassiska filtbollar som hade mycket studs i sig. En regel som kunde leda till stor frustration var att man blev utvisad om man sköt upp bollen på läktaren.
– Denna regel har faktiskt lett till en av de få utskällningar jag har fått under cupens historia. Det var en pappa som blev vansinnig på att hans son blev utvisad hela tiden för att han missade mål. Jag tänkte att han minsann allt får lära sin son att skjuta lite bättre.
Håkan har ett stillsamt sätt men skiner upp och ler när han berättar anekdoter från cupen. Jag märker av en tydlig stolthet hos Håkan och kommer på mig själv att bli rörd under vårt samtal. En annan historia rör också dessa utvisningar som kunde bli många på grund av bristfällig skottförmåga hos de unga spelarna:
-Det var ju ganska många som blev utvisade på denna tid och det var mycket att hålla kolla på för sekretariatet. Sent en kväll, efter en lång dag med massor av matcher, var det en funktionär som började bli väldigt trött. Ett lag hade fått en spelare utvisade och han skulle ju komma in igen efter två minuter. Tiden gick och spelaren fick aldrig klartecken från funktionären. Efter att de två minuterna passerat för länge sedan frågade han till slut funktionären. “När skall jag in?” Funktionären som hade råkat somna fann sig snabbt och svarade snabbt utan att blinka “fem sekunder” .
Anekdoterna avlöser varandra och intervjun lider mot sitt slut. Vi packar ihop vår saker och går mot utgången. Jag börjar räkna i huvudet, första cupen jag spelade bör varit 1989 när jag var 8 år. Sen spelade vi varje år tills jag var 16. Totalt 9 Kycklingcuper blev det för mig. Alla gånger låg mitt öde i Håkans händer. Det vill jag tacka honom för. Först jag förstår nu vilket jobb han lade ned. Jag tar mig mod och säger:
– Tack Håkan. Kycklingcupen var årets höjdpunkt. Jag hoppas du förstår hur mycket glädje ni skänkt mig och andra.
Håkan ler och svarar:
-Tack, jag får höra det här ibland och det känns alltid lika bra. Vi är många som förtjänar tacket. Förutom ovan nämnda vill jag också nämna Bengt Granath, Henry Svensson, Tommy Jensen, Per Brorsson och Inge Ljunggren som varit med och hjälpt till under många års upplagor av Kycklingcupen.